Om svampar

Svampstubbe

Historik

Det började med en enda sorts svamp, ursvampen som alla andra svampar härstammar ifrån. Det kallas för att de är monofyletiska. En momofyletisk grupp kallas för en klad.

Ingen vet hur den första ursvampen såg ut. Det är också svårt att veta riktigt hur länge det har funnits svampar eftersom det inte finns många svampfossiler.  Förmodligen har de funnits i ungefär 1000 miljoner år. För att få lite tidsperspektiv har landväxter funnits i kanske 500 millioner år.  De första dinosaurierna dök upp för 230 miljoner år sedan.

Enligt vetenskapliga släktanalyser är svampen ingen växt utan närmare släkt med vissa djur. 

Totalt finns det över 100000 olika sorters svampar. Ungefär 4000 är storsvampar.

Samspel

Symbios betyder att två olika organismer lever tillsammans i ett förhållande som är positivt för en eller båda parter. Symbios kan leda till samevolution. Växternas landstigning skulle förmodligen inte varit möjlig utan svampsymbioser. 

Parasitism är ett förhållande mellan organismer där den ena organismen utnyttjar den andra på ett sätt som skadar värdorganismen. Många svampar tillhör gruppen parasiter. 

Gröna växter är autotrofa, de bildar näring själva, de producerar. Motsatsen är heterotrofa organismer som behöver konsumera organiska ämnen. 

Mykorrhiza är komplexet mellan en svamps hyfer/mycel (svamptrådar) och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Svamptrådarna tränger in i rötterna och hjälper växten att ta upp vatten och närsalter samtidigt som svampen får organiska ämnen från växten.

Miljöer

Mossen

En mosse är en myr som får sitt vatten endast från nederbörd. Mossen är näringsfattig eftersom vattnet inte haft en chanse att passera genom näringsrik jord. Dessutom är den mycket sur, Vegetationen är artfattig. 

På en mosse växer mest tall och inte så många svampar. Glasbjörk kan också växa på en mosse. 

Pepparriska

Pepparriska är en av de svampar som kan växa på mossen. Den gillar att växa i mager barrskog. Andra svampar man kan hitta på mossen är lakritsriska, storkremla och kärrsopp.

Kärret

Kärret är en typ av våtmark där vattnet till en viss del kommer från angränsande mark. Det finns olika typer av kärr, mer eller mindre näringsrika. De kan delas in i fattigkärr, intermediära kärr, rikkärr och extremrikkärr. 

Fattigkärret är som mossarna sura och näringsfattiga men har en rikare vegitation. Vattnet som når kärret kommer från magra jordarter. Det domineras av vitmossa. Bland vitmossan kan det växa många sorters skivlingar. Kärrgråskivling, långfotad slöjskivling, olivslöjskivling, myrnavinling är några av de skivlingar man kan hitta i fattigkärret.

Intermediära kärr har ett PH-värdet som ligger mellan PH-värdet i fattiga och rika kärr. Det samma gäller växligheten, en blandning av det som växer i fattigkärr och rikkärr.

Rikkärret är inte så surt och där växer inte lika mycket vitmossa som i fattigkärret. Det är också rikare på näringsämnen från omgivande jordarter. Samma sorts svampar som växer i fattigkärret växer också i rikkärret. Plus andra svampar som t.ex. blek skäggriska.

Extremrikkärr är väldigt kalkrika och har ett högt PH-värde (6,5 - 8,4), och har därför en kalkberoende vegetation. Extremrikkärr är väldigt ovanliga. Den sällsynta sumpröksvampen och den sällsynta kärr-röksvampen kan man hitta där. 

I Skåne finns det många rikkärr, också extremrikkärr, som skulle vara roligt att besöka.
Rikkärr i Skåne